12.05.25

Åsså har man betett sig som en fjortonåring än en gång, att jag aldrig lär mig. Jag måste helt enkelt ha något som glappar i min hjärna. Lill-hjärnan möljigtvis, eller det är nog snarare den stora... Förlåt mig! Mår inge vidare efter allt som skedde igår så jag hoppas att det ska kännas lite bättre om jag får förklara hur jag tänker direkt till dig, hoppas så innerligt! Annars är risken att jag kommer att tillbringa sommaren instängd ingen osannolik tanke...! Min läkare bestämde i alla fall för att släppa på tvångsvården från och med första juni on allt går bra i helgen och det känns skönt fast samtidigt lite skrämmande. Klarar jag av att ta hand om mig själv är frågan som ploppar upp i huvudet med jämna mellanrum och då ångesten är som jobbigast... men det är väl inget annat än tiden som kan utvisa det! Jag håller alla tummar att det ska gå vägen denna gång!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0