12.01.24

Ett gäng turbulenta dagar som jag har svårt att sammanfatta med några vettiga ord återfinns när jag kollar i min inre backspegel. Har svårt att sätta ord på vad som hänt i min kropp på bara ett par dagar och jag kan egentligen inte se nån annan anledning än att det är någon medicin som inte fungerar i rätt syfte. Men som jag tidigare skrev så är min rädsla att bli "inspäddad" på psyket en väldigt jobbig tanke som maler och maler i mitt huvud hela tiden. Sedan kan jag inte sticka under stolen att jag blir väldigt rädd för mig själv när det blir sånna här plötsligt dippar i mitt mående... Det enda som egentligen gör att jag inte grubblar är att träna, beror väl på att man då måste lägga fokus på det man gör om man ska lyckas med det.





Något som skär
något som gör ont
jag vet inte vad det är
törs inte fråga
att ständigt se
att hoppet bleknar
mer och mer
att ständigt krypa in
i det mörkaste hål
fälla den tår ingen får se
och sakta viska till sig själv
"Jag orkar inte mer..."


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0